Det är en enkel tid, en tid då man tror att det här med barn är en ganska okomplicerad historia. En tid då jag tänke att bara man är konsekvent och har sunt förnuft så blir det bra.
Yeh right! Försök själv vara bestämd och konsekvent då ditt barn för 35:e natten i rad vaknar och gråter och inte vill somna om. Eller när det skriker av ångest för att du försöker lära det somna själv. Eller kanske när du ska äta frukost och aldrig får sitta ifred och dricka din kopp kaffe. Försök plocka fram den sunda förnuftet och vara konsekvent då. Nä, då är det djungelns lag som gäller.
Därför får mitt barn sova i vår säng på morgonen, hon får sitta och äta smörgåsrån tills de sprutar ur öronen medan jag äter min frukost, trots att hon egentligen inte ska småäta mellan måltiderna. Vi sitter kväll efter kväll tills hon somnat för att hon inte ska behöva vara ledsen och gråta sig till sömns. Kanske i vissa fall gör jag min själv en otjänst... Men vet ni vad, det skiter jag i!
Så till er alla som har åsikter liknande de jag hade förut, jag ska berätta en liten hemlighet. När det kommer till sömn, din egen sömnbrist och den ljuva stunden med morgonkaffet så spelar det ingen roll hur många uppfostringsböcker ni läst eller hur mycket sunt förnuft du har. Jag tror du kommer falla dit du med =)
Om inte, tell me your secret!
Så bra skrivet och så rätt i mina ögon =) har man inte barn så vet man inte hur det är. Vi har alltid suttit med våra barn, de är trygga när de ska sova och sover hela nätterna, vaknar inte och är oroliga. Visst har man fått höra att gör inte si och gör inte så men JAG skulle aldrig kunna tvinga mina barn att somna ensamma och gråtandes, för vems skull? Kämpa på och gör det du tror på =)
SvaraRaderaTack Jenny för dina ord!
Radera