Löparlycka

Nu är dom invigda, nya springskorna alltså. Eller jag tjuvstartade med att ha dom på pumpen igår för att vänja fötterna lite. Jag har så lätt för att få skavsår.  Men idag fick dom hänga med på en runda i springspåret. 

Ni kanske tycker att jag gör en stor deal av löpningen. Men för mig är det en vinst på så många plan att jag klarar av att springa. Efter min tuffa förlossning har det varit en lång väg tillbaka.  Jag har fått acceptera  att vissa saker aldrig kommer vara som innan graviditeten och förlossningen. Hjärnan har velat mer än kroppen. Jag hade nästan vant mig med tanken om att jag skulle få hålla mig till lågintensiv träning utan för mycket hopp och skutt. Men ett springpass innan ett läkarbesök för att testa kroppen gav mig nytt hopp. Jag kan springa! Både flåset, psyket och kroppen är med.Jiihaa! (glädjetjut)

Dagens pass fick bli samma runda som tidigare gånger, men med en liten twist. Fem snabba spurtar upp för denna trappa utmanade benen lite extra. Jag är så nöjd över att jag orkade springa sista kilometern hem efter min utmaning.

Skorna levererade precis som jag ville, inga skavsår och skön dämpning, med beröm godkända!

Kram på er!